Etikett: Stenliden

Här presenterar jag den första åttondedelen av mitt ursprung: min farfarsfar, varvstimmermannen Johan Albin Nilsson, och hans anor fyra generationer bakåt. Han bodde större delen av sitt liv i Göteborg och flertalet av förfäderna levde i närområdet till denna stad, i Inlands Södre och Nordre härader i Bohuslän och i det västgötska Vättle härad.

Min farfar berättade att hans pappa, Johan Albin Nilsson, kom dåligt överens med sina syskon men på ovanstående kort har de i alla fall samlats omkring sin mamma, Johanna, som sitter i mitten. Johan Albin, född 1875, står med allvarlig uppsyn längst till vänster i bild. Jag är osäker på vem som är vem av syskonen men utifrån likhet med ett annat kort uppfattar jag att det är brodern Viktor som står närmast. Denne följs i sin tur av Carl och (om jag tolkat saken rätt) Otto längst till höger. Någon har sagt att det är systern Alma som sitter framför min farfars far men eftersom hon gick bort redan 1897 är det snarare Anna, gift Eliasson, som sitter där. På motsatt sida ska vi ha Ada, gift Nyberg.

Johan Albin och hans syskon föddes i Göteborg och de förblev stadsbor livet igenom men i föregående släktled hamnar vi på landsbygden utanför Kungälv, där båda föräldrarna bodde innan de flyttade till storstaden på 1860-talet. Jag har utrett syskonens gemensamma ursprung och gjort nedanstående antavla som går fyra släktled bakåt, till den sjunde generationen från mig räknat. Om tidigare generationer har jag sporadisk information men på grund av luckor och osäkerheter är de inte lika lätta redovisa. De kräver längre resonemang och reservationer. Under arbetet med antavlan har jag funderat på vilken betydelse släkten hade för min farfars far.

Pappan i familjen, Carl Niklasson, arbetade som bryggardräng i Göteborg och det sägs att han var stark men även att han drack i mesta laget. När han dog bara 41 år gammal 1883 hamnade änkan i en utsatt position men hon fortfor att dra försorg om sin familj, bland annat genom trädgårdsarbete på herrgårdarna i stadens utkant. Fast under några år tvingades hon och fyra av barnen att bo på Lundens fattighus i Örgryte landskommun.

Föreningen Gamla Lundenpojkars jubileumsskrift från 1966 innehåller två artiklar vari Johan Albin postumt berättar om livet i det gamla Lunden. Där bodde han granne med Luffar-Britta, Snemynta Lena, Halte Janne och andra fattighjon, men han kom också i kontakt med familjen Dickson på Överås. Fröken Beatrice Dickson, känd för sitt sociala engagemang, var hans söndagsskollärarinna och när han fyllt tio år bjöd hon in honom och hans kamrater som medlemmar i hennes blåbandsförening.¹

Barnen fick bidra till hushållet genom att rensa grönsaksland på Stora Gårda och Lilla Torp och vid bygget av Örgyte nya kyrka (färdigställd 1890) var Johan Albin med och bar sten. En kort tid jobbade han i ett färgeri innan han 1893 gick in som matros vid marinen i Stockholm. Arbetsvillkoren till sjöss dåliga och när utbildningsmomentet var klart föredrog han att flytta tillbaka till Göteborg där det fanns en spirande varvsindustri. Resten av sitt yrkesliv arbetade han som timmerman på ett flertal av stadens mekaniska verkstäder, bland annat Götaverken. Trots hårt arbete tyckte han inte att hans och syskonens insatser kunde mäta sig med mammans: ”En mor kunde ta hand om sju barn men sju barn kan inte ta hand om en mor”, sa han.

Trots att min farfarsfars skolgång var kort och praktiskt inriktad hade han fin handstil och var en driven skribent. Han skrev upprepade gånger i tidningarna — notiser med minnen från barndomen och arbetslivet. Genom sitt muntliga berättande bjöd han på fler anekdoter och de har kommit mig till del via min farfar, pappa och en farbror. Några handlade om släktens bakomliggande historia och de inspirerade mitt släktforskningsintresse eftersom jag ville verifiera Johan Albins uppgifter om soldaterna som fanns i hans bakgrund.

Vid en närmare granskning finner jag diskrepanser mellan den muntliga traditionen och den verkliga historien, så vitt denna går att avslöja, fast jag tror att det viktigaste för min farfarsfar var att ha något underhållande och identitetsskapande att berätta. Bland annat sa han att han härstammade från Finland, men jag har inte hittat tillstymmelse till finländskt påbrå i vår släkt. Därest traditionen är grundad i verkligheten kan den gå tillbaka på en presumtiv släkting som bodde i Finland några år på 1720-talet, innan han återvände till Västsverige.

Under etiketten ”Stenliden” kommer jag att skriva mer om Johan Albins hågkomster och släktens soldater. Dessa soldater hör hemma på Johan Albins farfar Niklas Elds sida och i antavlan här ovan syns att denne själv tjänstgjorde vid Bohusläns regemente. Om vi går bortom den sjunde generationen från mig räknat träffar vi på en grupp dragoner under 1700-talet och en karolinsk ryttare, Daniel Nöös benämnd och av allt att döma son till en tysk hammarsmed i Södermanland. På det raka fädernet finns indicier för en härstamning från vice korpralen Anders Kampe vid Västgöta-Dals regemente men eftersom den inte är helt säkerställd har jag ramat in honom och hans hustru med röda streck.

Klart är att släkten som utgick från Niklas Eld hade betydelse för Johan Albin och hans familj. Från den kommer namnet Nilsson, som fortfarande lever kvar, och från den kom min farfars fars första hustru, Berta Sofia. Hon var nämligen hans kusin och dotter till fadern Carl Niklassons ena syster. En annan släkting, farbrodern Anders (Niklasson) Nyberg i Västerlanda, gav sin svägerska ekonomisk hjälp när hon blev änka. För hennes barn berättade denne före detta soldat att han haft en snusdosa gömd bakom en lös sten i muren när han gick vakt på en fästning!

Johan Albins farmor, Christina Larsdotter, bodde i Vättle härad i Älvsborgs län innan hon blev soldathustru i Romelanda, norr om Kungälv. Jag har mer information om de självägande skattebönderna på Christinas fäderne i Bergums socken än om hennes mors sida, som bestod av frälsebönder under Aspenäs säteri i Lerums socken. Christinas anknytning till hembygden försvagades när hennes föräldrar dog i 1834 års koleraepidemi men på hennes nya hemort fanns en ständig påminnelse om Bergum: kyrkklockan som enligt traditionen rövades därifrån under en av 1600-talets alla gränsfejder, på den tiden Bohuslän var en dansk-norsk provins. Den skulle ha tagits som kompensation för en annan klocka som svensk trupp dessförinnan lagt beslag på.

Genom morfaderns, Johannes Torbjörnssons anor i Inlands Södre och Nordre härader ska det gå att komma tillbaka till så kallade knapar som själva ägde frälsejord under 1600-talet och tidigare. Knaparna i Bohuslän var en lågfrälse grupp som hade fått skattefrihet av de dansk-norska kungarna mot att de rustade ryttare och häst till rikets försvar. Privilegierna gick om intet vid övergången till svenskt styre och knaparna sjönk ned i bondeståndet som de redan hade täta släktband till. Enligt de bohuslänska släktforskarna Lars Manfred Svenungsson, Åslög Svensson och Evert Samuelsson härstammade min ana nr 138, Per Anderssons i Södra Veneröd, från några av dessa knapar, bland annat Lindormssläkten i Tjuvkil, Lycke socken. Denna anknytning återstår för mig att verifiera men från Tjuvkil finns en tunn men tillräckligt väl belagd anlinje ner i den djupa medeltiden: via den norska ätten Bolt, ända bakåt till Danmarks konung Valdemar Sejr.²

För Johannes Torbjörnsson var allt detta avlägset för i likhet med sin hustru Laurina Olofsdotter växte han själv upp bland kronotorparna på överstebostället Kastellegårdens marker i Ytterby socken. Kastellegården har en intressant historia eftersom det är beläget på platsen för den medeltida staden Kongahälla. Ortnamn såsom Porten minner om den gamla stadsbebyggelsen som rymde både kloster och befästningsverk. Men torparnas egen historia är svår att följa eftersom de inte ägde jorden de brukade och inte nämns i olika köpehandlingar. Den äldre äldre kyrkobokföringen i Kungälvstrakten är därtill knapphändig, och det mesta av 1700-talets handlingar förstördes i en prästgårdsbrand 1796. Därför känner jag ingenting till om ana nr 70:s, Olof Anderssons, bakgrund. Mitt tidigaste evidens är mantalslängden för år 1800, i vilken han tycks förestå torpet Trägården under Kastellegården. Motsvarande gäller för hans svärföräldrar men i bouppteckningen efter svärmodern, Kerstin Larsdotter, finns en liten ledtråd som säger att hennes man hade en bror vid namn Anders Helgesson.

Mitt intresse omfattar inte bara förfäderna och anmödrarna. Parallellt med denna grafiska antavla för jag ett register över anorna och deras familjer. I denna lista får övriga familjemedlemmar sitt omnämnande: syskon, styvföräldrar etc. Utrymme för än mer detaljerade uppgifter finns i mappar och sammanfattande personakter om varje individ. Dessa tar tid att skapa för här refererar och citerar jag alla källor som visar att uppgifterna är pålitliga. Arbetet är långt ifrån färdigt. Somliga uppgifter har jag fått från andra släktforskare och dem vill jag helst granska innan jag för dem vidare. Information som härrör från kyrkböckerna är relativt enkel att kontrollera eftersom det finns exakta datumangivelser att gå efter men om någon dragit sina slutsatser utifrån andra, icke angivna, källor är det svårare.

Kan jag till exempel lita på att Johan Albins morfars farfar, Jon Olofsson i Bremnäs, Lycke socken, kom från Holm i Torsby (ett annat Torsby än kommunen i Värmland)? Jag fann uppgiften i bok om Bremnäs by men saknade en primärkälla.³ När jag utredde saken på egen hand såg jag att Jon Olofsson 1775 i egenskap av morbror var förmyndare till de barn som Ingrid Olofsdotter i Runsvallen, Ytterby, lämnat efter sig och att Ingrid hade anknytning till Holm ser jag i 1760 års mantalslängd där hon känns igen på sin makes, Bernt Mattissons, namn.⁴ Slutsatsen blir att Jon Olofsson i likhet med Ingrid var bördig från Holm och därmed är jag nöjd.

Kanske går det att komplettera den renodlade antavlan med ytterligare några detaljer, såsom årtal, trots luckor och brister i kyrkobokföringen. Men framförallt hoppas jag på fylligare information vid sidan om: berättelser om och fotografier på människorna som antavlan berör. Finns det till exempel fler bilder på Johanna och hennes närmaste anhöriga? Känner du till något? Hör av dig!

---