Bilder

Här visas ett urval bilder med anknytning till Stenliden. Förutom fotografier på de äldre generationernas släktmedlemmar kan det vara bilder på gravstenar, andra minnessaker och viktiga platser. De inledande koderna visar hur bilden passar in i släktträdet. Kodsystemet förklaras under rubriken Stenliden.

c’Cf) Emilia Osberg (1877–1965) med familj: maken Bror Osberg (1862–1953) och barnen (från vänster) Ingrid (1907–2005), Oscar (1905–1993) samt Ruth (1904–1998). Emilia var dotter till Johannes Stens och Karin Andersdotters dotterson Emanuel Gabrielsson, som var mjölnaredräng i Örgryte. Hon reste i mars 1903 till Durban i Sydafrika och gifte sig där i maj, i St Olav Lutheran Church. Bror var ingenjör vid Lion Match Company. Hela familjen stannade i Sydafrika men Emilia gjorde flera resor till hemlandet. Ruth och Ingrid gifte sig Beatson respektive Warner. Den senares make var umpire, det vill säga cricketdomare. Närmare vår egen tid har några efterkommande återvänt till Europa. Tack för bilden till Lorian Pitman Osberg.

I’ab) Alma Andreasson (1866—1938). Dotterdotter till soldaten Niklas Eld och uppväxt i Romelanda. Utbildade sig 21 år gammal till barnmorska på Övre Husargatans Barnbördshus i Göteborg och arbetade som sådan i Angered, dit hon flyttade med sin make Aron Andreasson 1891. Alla barn och mödrar överlevde förlossningarna under hennes 42 år i yrket, för komplicerade fall remitterade hon till BB i Göteborg. Själv genomgick hon 12 graviditeter. Som barnmorska på landet var hon ofta borta från hemmet, varför maken fick passa husets små i hennes ställe, något som gav honom smeknamnet barnafar’n. Kort tid före sin död berättade Alma för Västsvenska Folkminnesarkivet om äldre tiders skrock runt barnafödande, som hon stött på. Hon tyckte att hennes egen mamma var ”barnslig och vidskeplig”. Till exempel envisades denna Johanna Charlotta Niklasdotter med att lägga en sax hos sitt nyfödda barnbarn, ”så att det inte skulle bli förbytt”. Alma tog bort saxen men upptäckte att den åter låg i vaggan vid nästa blöjbyte. Bild från En bok om Angered (1966).

M’m) Ida Jörlin (1875–1961). Johannes Stens och Karin Andersdotters sist kvarlevande barnbarn och själv soldatdotter. Sömmerska och småskollärarinna innan hon gifte sig med komministern Nikolaus Jörlin i Svenneby. I prästgården bodde en lång rad adjunkter och enda dottern Ruth berättar att en av dem var mycket fascinerad av sin tids karbidlampor. En gång satt han i köket och beundrade en sådan modern men brandfarlig lampa. Till sällskap hade han Ida och prästgårdens dräng. När lampan gjorde en ansats att explodera rusade drängen ut genom en dörr medan prästen for ut genom en annan dörr. Ida kastade dock en matta över tingesten och sa: ”Hade alla varit lika rädda som ni hade huset brunnit upp.” Som änka skaffade Ida en villa i Ljungskile, ”rakt upp till månen” från ångbåtsbryggan. Enligt Ruth hade den två rätt stora rum nertill och två små rum med hall på övre våningen. Det ganska omoderna huset låg på en idyllisk bergstomt och hade en vidunderlig utsikt mot Orust på andra sidan viken. Bild från Bohusläns museum.