Den släkthistoriska litteraturen är mångskiftande och består av skiljaktiga genrer och ämnesområden. Här beskriver jag först olika typer av böcker som jag skaffat inom det genealogiska fältet. Sedan kommer en förteckning över de enskilda skrifterna. Listan fylls på efter hand. Vissa verk behöver jag bekanta mig mer med innan de tas upp här.
Genrer och ämnesområden
För att lära mig mer om olika aspekter av det genealogiska fältet har jag i flera år hållit utkik efter intressanta böcker. Först uppmärksammade jag ett par handböcker för släkthistoriker, som berättar hur man gör för att hitta, tolka och sammanställa information. Jag skulle gärna äga fler handböcker men har sparat lite på denna post eftersom goda och mer uppdaterade råd ofta går att få via nätet.
Böcker som nämner några av mina egna anor och anförvanter såg jag också till att skaffa, men de är få och lusten att själv skriva släkthistoria växte fram, för att fylla tomrummet. För inspirationens skull började jag leta efter böcker om andra släkter än dem som just jag härstammar från. I några fall är det dock det beskrivna släktnätverket som sådant vilket fångat mitt intresse, snarare än skrivsättet – i synnerhet så när boken berör berömda personligheter. Jag insåg att genren släktböcker i sig är rätt heterogen. Jag urskiljer tre sorters upplägg, vilka dock kan blandas i en och samma volym: (1) utredande och problemlösande studier, som klarlägger bortglömda släktband och belägger dem med källhänvisningar; (2) krönikor eller berättelser om människors liv och umgänge inom ett släktnätverk; (3) tabellverk med torra biografiska data, där strävan är att ge alla ett likartat utrymme, familj för familj, generation för generation. Typen av upplägg – liksom tilltalet, vilket kan vara mer eller mindre personligt – påverkar självfallet läsekretsen. Medan vissa släktböcker bara riktar till närmast anhöriga kommer andra företrädesvis att tilltala släktforskare i jakt på nya fakta och metodkunskap. God berättarkonst, med sinne för dramaturgi, måste till om släktboken ska nå ut till en bredare allmänhet, som vill läsa om spännande levnadsöden och relationsdramer i det förgångna. Kvaliteten på denna omfattande genre varierar stort eftersom de flesta utgivare bara är glada amatörer. Därför är jag sparsmakad i mitt urval.
Med tiden har jag specialiserat mig på en tredje grupp av böcker, nämligen sådana om varför människor runt om i världen bryr sig om sina släkter, och vad de räknar som sin släkt – detta för att få perspektiv på min egen hobby och förstå vad den kan fylla för funktion. Gruppen rymmer såväl avancerade akademiska verk som mer eller mindre lättsamma memoarer. I det senare fallet har flera engelskspråkiga författare kombinerat sin skildring av genealogi som samhällsfenomen, förr och nu, med ett utforskande av den egna släkten. Dessa böcker om intresset för genealogi har jag främst fått söka hos utländska förlag.
Några böcker om DNA-forskning har jag också. De som handlar om folkvandringar i forntiden kan tyckas ligga långt från traditionell släktforskning men genom Y-kromosomernas och mitokondriernas DNA är det numer möjligt att koppla samman nu levande med urhistoriska förfäder och anmödrar. Genetisk genealogi kan därtill användas för att lösa kriminalgåtor och hitta försvunnen släkt närmare vår egen tid. Kanske ska dock beskrivningar av jakten på okända fäder hellre hänföras till kategorin släktböcker.
Mycket annan facklitteratur finns som inte direkt handlar om släkthistoria men ändå är till stor hjälp i studiet av densamma. Hit hör lokalhistoriska böcker och biografiska uppslagsverk, liksom mycket annat. Gränsen för vilka böcker som ska räknas till en släkthistorisk boksamling kan vara svår att dra. Vanliga biografier, till exempel, har ju fokus på en person samtidigt som de ofta tar upp såväl föräldrar, syskon och barn. Mitt urval i denna kategori är för utrymmets skull ganska snävt.
Släkthistorisk skönlitteratur förekommer också av olika slag: å ena sidan finns berättelser om särskilda släkter, som de isländska sagorna, å andra sidan kan själva utredandet av en släkt sättas i fiktionens centrum. Det sistnämnda är fallet i en subgenre av deckare, där kriminalfall får sin lösning med släktforskningens metoder. Själv har jag inte läst så mycket av detta, för jag tycker ofta att verkligheten överträffar dikten, men jag tar gärna mot tips på bra släktforskningsthrillers. Ibland är gränsen mellan fakta och fiktion flytande. Vissa släkthistoriker har provat att skriva fiktivt om verkliga personer, ett vanskligt grepp som dock kan godtas om det råder tydlighet om vad som är vad och skrivandet sker med litterär finess.
Viss hjälp med att sortera litteraturen kan man få av bibliotekens klassifikationssystem, där exempelvis signum Ldz betecknar ”Särskilda klaner, kungahus, släkter och släktföreningar”, men det skadar inte att själv fundera över vilken indelning som passar de egna hyllorna bäst. Förvirrande nog är flera verk genreöverskridande.
Handböcker för släkthistoriker
Clemensson, Per & Andersson, Per. Släktforska! Steg för steg, tredje rev. uppl. Stockholm: LTs förlag, 1987.
Från baksidestexten: ”Den här boken visar hur det går till att släktforska. Vi får följa en familj i byn Varola i Västergötland – ett exempel ur verkligheten – från 1800-talets början bakåt i tiden till början av 1700-talet. Utdrag ur källorna och kommentarer i anslutning till dem illustrerar steg för steg hur pusslet läggs. Här finns detaljerade anvisningar och praktiska råd om hur man arbetar med släktforskarens viktigaste material, de olika handlingarna i kyrkoarkiven. Men också en lång rad andra källor tas upp, såsom bouppteckningar, mantalslängder, generalmönsterrullor och emigranthandlingar m fl. Vi får exempel på hur de ser ut, var vi kan få tag på dem och hur vi ska tolka det som står i dem. Vi får också reda på hur och var vi kan hitta de uppgifter vi söker. Snart upptäcker vi att släktforskning inte bara innebär uppräkningar av namn och årtal. Vi lär känna människorna bakom namnen, deras levnadsförhållanden i vardag och fest och det samhälle de var en del av.”
Kort kommentar: Detta var min första släktforskningsbok och som ung läste jag den med stor iver. Mycket pedagogisk och inspirerande! Den skrevs före internets genombrott men innehåller alltjämt relevant information om släktforskningens grunder. Nyare upplagor har utkommit.
Åberg, Alf. Läsning av gamla handstilar, tredje uppl. Stockholm: Genealogiska Föreningen. 1965.
Från inledningen: ”Föreliggande handbok är i första hand avsedd för släktforskare, och de skriftprov som återges ha därför hämtats från de århundraden, då det genealogiska källmaterialet är förhållandevis lätt tillgängligt.”
Kort kommentar: En klassiker i stram stil. Jag fick mitt exemplar av pappa, som köpte det när han läste historia i Göteborg 1966.
Böcker om särskilda släkter
Böcker om intresset för genealogi
Franklin, Arnold E. This Noble House – Jewish Descendants of King David in the Medieval Islamic East. Philadelphia (US-PA): University of Pennsylvania Press, 2013.
Från baksidan: ”This Noble House explores the preoccupation with biblical genealogy that emerged among Jews in the Islamic Near East between the eleventh and fourteenth centuries. Arnold Franklin looks to Jewish society’s fascination with Davidic ancestry, examining the profusion of claims to the lineage that had already begun to appear by the year 1000, the attempts to chart the validity of such claims through elaborate genealogical lists, and the range of meanings that came to be ascribed to the House of David in this period. Jews and Muslims shared the perception that the Davidic line and the noble house of the prophet Muhammad were counterparts to one another, but captivation with Davidic lineage was just one facet of a much broader Jewish concern with biblical ancestry.”
Kort kommentar: Boken tar inte ställning till om de tvåtusenåriga anspråken var historiskt korrekta utan utreder deras betydelse i det medeltida Levanten. Ett par tusen år efter kung Davids levnad är det också tveksamt om man kan tala om en särskild släkt. Därför står boken under denna rubrik.
Zerubavel, Eviatar. Ancestors & Relatives – Genealogy, Identity, & Community. Oxford (UK): Oxford University Press, 2012.
Ur kapitel 1: ”Why do we consider Barack Obama a black man with a white mother rather than a white man with a black father? What are the implications of knowing, as we do now do, that chimpanzees are genetically closer to humans than they are to gorillas? Why did the Nazis believe that unions between Germans and Jews would produce Jews rather than Germans? Are sixth cousins still family? (- – -) In order to even address, let alone answer, such questions, we must first examine our mistakably social visions of genealogical relatedness. What we need, in other words, is a sociological understanding of ancestry and descent.”
Anders Hellster 