Inledning
Med ”Annan genealogi” menas all den släkthistoria jag ägnar mig åt som inte omfattas av Stenlidenssläkten, ett begrepp jag använder om min farfars farfars fädernesläkt. Jämfört med bloggen är denna avdelnings framställning tänkt att vara lite mer formell och tabellariskt överskådlig, men här liksom där får material tillkomma pö om pö. Jag kommer först och främst att redovisa resultat kring mina övriga anor och släkt som utgår från dem, även om jag under årens lopp också utrett andra personer, till exempel när jag hjälpt vänner att utforska deras släktträd. Sedan länge har jag därtill varit fascinerad av gamla kungasläkter och Bibelns genealogier. Också annan välskriven litteratur med släkthistoriskt innehåll, som inte måste relatera till mitt eget ursprung, tycker jag om att läsa. Därför har har sist i denna avdelning reserverat plats för uppgifter om min genealogiska boksamling.
Mina kända anor kommer så gott som alla från Västsverige: från Inlands fyra härader och Orust i södra Bohuslän, från den västligaste delen av Västergötland (Åse, Väne, Flundre, Bjärke, Ale och Vättle härader) samt från Göteborg; mindre spår leder till angränsande områden, några i Halland och Dalsland. Antavlan i nästa avsnitt visar de första fyra generationerna bakåt och den får bli utgångspunkt för den fortsatta redovisningen. Som synes flyttade flera anhöriga till Göteborg under slutet av 1800-talet men dessförinnan tillhörde de flesta landsbygdens allmoge. De var bönder och torpare, soldater och båtsmän – några välbärgade, andra fattighjon. Riksdagsmän i bondeståndet finns det flera i materialet men med boklärda är det tunnsått; dock tror jag mig komma tillbaka till den prästrika släkten Bruhn från Marstrand under 1600-talet. I de fyra första generationerna från mig räknat är antavlan komplett men sedan kommer luckorna tätt, först med en utomäktenskaplig och okänd farmors morfarsfar. Andra luckor beror på bristfälliga eller helt förkomna källor. Jag härstammar från flera rätt svårforskade församlingar. Enstaka linjer går emellertid att följa ner till medeltiden via så kallade knapar.
Numreringen följer Kekules system där varje förfader har dubbelt så högt nummer som barnet i antavlan. För att få fram en mammas nummer dubblerar man barnets siffra och lägger till 1. När det längre tillbaka kan uppstå tveksamheter uttrycker jag mina reservationer med frågetecken, parenteser, stjärnor och streckade linjer.
Släktträd
Dokument
Bilder
Fortlöpande ska jag lägga ut representativa bilder för de olika posterna i min primära släktforskning; det kan vara fotografier av människor, föremål och platser. Som ett första exempel visas här en ask som tillhört min ana nr 37 (kodsystemet förklaras högre upp på sidan), det vill säga farfars morfarsmor, Annika Eriksdotter i Rödjan, Ale-Skövde socken, som levde 1828 till 1857 och födde fem barn. På asken, som är i form av en liten bok, står initialerna A.E.D. samt årtalet 1835. Inuti finns ett kvitto på 4:40 kr, en premie som farfar fick i skolan 1924, när han var 12 år gammal. Om jag minns rätt var det för goda slöjdkunskaper. Jag har också en kista från 1850, som tillhört Annika Eriksdotter. Fler bilder är på gång och presenteras framgent under fliken Bilder.
Bibliotek
För olika syften har jag samlat på mig en del genealogiska skrifter och tvingats fundera över deras placering i bokhyllan. Var hör de hemma utifrån form, innehåll och ändamål? Successivt ska jag lista mina titlar under den indelning jag gjort. Ambitionen är också att ge varje verk en kort beskrivning. Se vidare bakom denna länk.
Anders Hellster 