Om mig
Jag som skriver heter Anders Hellster, är född 1976 och bor i Lidköping, där jag tidigare arbetat som brevbärare och länge varit kyrkligt engagerad, bland annat som kyrkvärd. I nuläget är jag fristående pedagog, genealog och skribent.

Sedan 16 års ålder har jag sysslat med släktforskning, från och till. Till att börja med följde jag mina västsvenska anor rakt bakåt, men när det på linje efter linje tog stopp började jag leta i sidled i stället, mest på den släktkrets som utgår från farfars farfarsfars föräldrar och som rymmer många soldater. Att jag tilltalas av genealogin har många orsaker. Släktforskningen består av ett spännande detektivarbete, som då och då överraskar med oväntade upptäckter. Genom den har jag fått öva upp färdigheter inom flera fält – som att läsa gammal handstil, hitta i arkiven och tolka DNA – och jag tycker om att lära mig nya saker. Eftersom mitt intresse inte begränsar sig till den närmaste släkten utan omfattar samhället runtomkring har jag därtill läst mycket historia och kommit in på alla möjliga intressanta stickspår. Jag tycker det är roligt att föra kunskap vidare och har av den anledningen antagit kreativa utmaningar av olika slag: att använda ny teknik, skriva, illustrera och så vidare.
Mycket av släktforskningen sker numer hemifrån men jag är medlem i två släktforskarföreningar: 1) den rikstäckande Genealogiska Föreningen, med säte i Stockholm, och (2) Inlands Släktforskare, som bevakar området inom Kungälvs och Stenungsunds kommuner. Sedan gör jag gärna släkthistoriska utflykter i det närliggande kulturlandskapet – till kyrkogårdar och gamla torpställen – men resandet tar inte slut där. Mitt allmänhistoriska intresse har fört mig till fjärran länder som Armenien, Iran och Uzbekistan, och oftare till Medelhavet.
Mer än något annat ger mig ändå den kristna tron mål och mening i livet; den är en fast punkt att stå på i sökandet efter det sanna och rätta. Länge hoppades jag bli antagen som prästkandidat i Svenska kyrkan, för att på så sätt göra ”Jesus känd, trodd, älskad och efterföljd”, fast efter flera år av teologiska studier och andra förberedelser blev jag bryskt avvisad hösten 2014. Det var en motgång som tog på krafterna, men jag fortsatte som ideellt verksam lekman i Lidköpings församling och sätter stort värde på uppgiften jag haft som samtalsledare i en Bibelstudiegrupp.
Över huvud taget tycker jag det är intressant att diskutera livsåskådningsfrågor. Jag väger gärna argument mot varandra, men är i grunden ganska traditionell. Med min lust att undervisa och diskutera hoppas jag i sinom tid kunna etablera mig som ordinarie lärare i svenska och religionskunskap.
Utan att vara särskilt händig eller ha några gröna fingrar gör jag också vad jag kan för att underhålla huset och trädgården där jag bor. Jag för en ojämn kamp mot mossa och ogräs, men gläds åt de små framgångarna, som när ett nyplanterat träd rotar sig och bär frukt.
Om webbplatsen
Webbplatsens skapades 2021 och den syftar främst till presentation av släkthistoriska texter – i synnerhet om den ovan nämnda soldatsläkten, som fått en egen flik: Stenliden. I bloggen finns dock utrymme för fler ämnen, till exempel från kyrkans och böckernas värld – eller från resor jag gjort.
På återupptäckta släktrelationer och objektiva fakta ur de offentliga arkiven kan ingen hävda upphovsrätt. Sådana uppgifter är fria att föra vidare, så länge de inte skadar nu levande personers integritet. Däremot ber jag om att bli angiven som källa vid citat eller referat ur texter där det är jag som berättar eller spekulerar med egen röst – likaså att bli omnämnd när något av mina lösningsförslag, som jag presenterat för särskilt svårutredda problem (vilka kräver tolkning och analys utöver det vanliga), förs vidare. Ta inte bort reservationerna jag gjort för osäkra släktförhållanden om ni inte hittat bättre belägg själva. Gör egna avstämningar mot originalkällorna så gott det går!
Första sidans gravyr av Bohus fästning med staden Kungälv kommer från det topografiska planschverket Suecia antiqua et hodierna. Vinjetten på de närmast underliggande sidorna är skapad utifrån Carl Stephan Bennets målning Bohus fästning från 1833. Övriga sidor har marmorerade papper som brevhuvuden och dessa är klippta från bilder på Wikimedia Commons. Fotografierna av gamla dokument (texter och kartor m.m.) är annars, som regel, hämtade från ArkivDigital, Riksarkivet eller Lantmäteriet.
